Multisport åt alla

Jag blev tipsad för en tid sen av min kompis Johan att testa något som heter multisport. Det är en idrott som handlar om uthållighet och kan innebära att man orienterar, cyklar mountainbike, springer och paddlar kajak. Allt under samma dag! Så namnet multisport är logiskt, även om det låter som någon sorts butikskedja.

Johan har hållit på med det ett par år och pratar energiskt om nya kajaker han skaffat som är otroligt svåra att köra rakt fram med på stilla vatten, men när man är i en fors och det brusar som värst kring en så fullkomligt glider man fram. Han har alltid varit en person som kör på tills resurserna är slut, lyssnar inte så noga på sin kropps nej-signaler. Man brukar ju säga att när man är helt slutkörd har man lika mycket energi kvar att ge. Johan tycker om att ta reda på var den yttersta gränsen går och det är fascinerande att höra hans historier om strapatserna han varit med om. Men så är han byggd som en mindre stridsvagn också.

kajak

Jag tänkte i alla fall att det skulle vara värt att testa, så nästa vecka ska jag iväg för en tävling. Det är en endagstävling för lag. Jag och Johan ska cykla, springa och paddla kanadensare under 6 intensiva timmar, bara med pauser för grenbyten och toalettbesök. Det ska bli himla roligt – och lite läskigt! Men Johan försäkrar mig om att det inte finns någon anledning att oroa sig och jag har inte mycket val än att lita på honom.

I vissa större tävlingar ingår mycket fler grenar såsom ridning, glaciärklättring och forspaddling och då sträcker sig tävlingen över flera dygn. Jag har varken ridit eller klättrat glaciär särskilt mycket i min dag, men vill såklart testa! Det finns även extremare former av multisport – de kallas för Adventure Races. Där ska lagen ta sig mellan fem och tio mil för egen maskin, ibland med olika fordon och man får bara fylla på proviant och annat en gång per dygn. Här gäller det verkligen att hushålla med både krafter och utrustning.

Det känns som om det inte finns några gränser för den här sporten. Och jag tror att den kommer att passa mig som handen i handsken. Och ett bra test om jag verkligen är en överlevare.

Det vore också kul att testa någon av de där spring och simma-tävlingarna, som Ö till ö. Den går i Stockholms skärgård och man tar sig bokstavligen från ö till ö, simmar mellan öarna och springer över de öar man kommer till. Tydligen ska det vara ett av de tuffaste loppen i världen. Det är sju och en halv mil långt, och simningsmomenten är på en mil. Så det är alltså löpning på en och en halv maraton! Kanske inte i år men nästa?

Och först ska jag se till att göra mitt bästa nästa vecka. Och jag får återkomma här på bloggen och berätta mer. Vi får väl se om jag blir fast eller inte. Risken är överhängande.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *