säkerhetsreglerna.

Vilken utrustning behövs?
Du måste ha godkänd utrustning. Dvs. klätterhjälm, klättersele och säkerhetsslinga, Zyper-Y, med två karbinhakar. (Ingår i priset. Vi har 75 st.)

Vad ska jag ha på mig?
Oömma kläder och rejäla, stadiga skor är bra att ha.

Hur fungerar Via Ferratan på Skuleberget?
Genom att hålla i stålvajern "klättrar" du uppför berget.
Båda karbinhakarna skall vara säkrade i vajern under klättring, förutom vid omsäkring förbi bergsöglorna, då du flyttar en i taget.
Där naturliga steg saknas har stålpinnar och klamrar borrats fast.
Flera hundra kraftiga bergsöglor har borrats in uppför Skulebergets nästan 250 meter höga östbrant.
Genom bergsöglorna har ca 1000 meter stålvajer dragits, fördelat på 3 leder med olika svårighetsgrader.
När du kommer upp till toppen följer du någon av de blå lederna ner eller åker linbana, om den är öppen för säsongen.

Hur svårt är det?
Det är svårt att svara på. "Vita leden" har klarats av personer mellan 4-82 år. (De mindre med god hjälp av vuxna!)
"Vita-" och "Röda leden" har gemensam start där du ska ta dig uppför den s.k. "Prövostenen".
Klarar du denna så är den Vita leden egentligen inte svårare, längre upp.
Om du aldrig har klättrat förut och känner dig osäker så rekommenderar vi att du väljer den Vita leden.
"Svarta leden" kräver att du klättrat den "Röda leden" tidigare.

Hur svår är den "Svarta" jämfört än de andra?
"Svarta leden" har en helt annan karaktär jämfört med de andra.
Denna är mycket mer fysisk, där du ska orka dra upp din egen kroppsvikt under längre sträckor, då leden går i princip bara rakt upp. Dessutom har den ett parti på 18 meter med i snitt överhäng!

Finns det någon åldersgräns?
Nej. Däremot ska ungdomar under 15 år åtföljas av en vuxen.

Måste man vara ung och vältränad?
Absolut inte! Att någon är gammal, överviktig eller bara allmänt otränad är inget skäl för att inte klättra den "Vita-" eller "Röda leden". Det jobbigaste är den korta stigningen upp till starten på dessa leder. När väl klättringen påbörjats går det så pass långsamt att det inte kräver någon särskild fysik.
Stigen ner kan också kännas som en tuffare fysisk aktivitet.
"Svarta leden" kräver dock att du ska orka dra upp din egen kroppsvikt under längre sträckor.

Får man klättra neråt?
Endast i nödfall. Man får t.ex. inte slå två flugor i en smäll och klättra den "Röda leden" upp och den "Vita leden" ner.
Klättrar man neråt och möter någon, sätts säkerheten ur spel då man i ett moment måste vara osäkrad när man passerar varandra.

Får man klättra med egen utrustning?
Ja, till en kostnad av 100 kronor. Det är dock viktigt att man har utrustning som är anpassad för denna typ av klättring.
Sele, säkerhetsslinga Zyper-Y och godkänd klätterhjälm. (Saknar man en del finns det att hyra hos oss.)

Ställs klättringen in vid dåligt väder?
Endast om det är snö, is eller åska. Den som överraskas av åska under klättringen ska så snabbt som möjligt söka sig till närmaste säkra hylla och där koppla ifrån karbinhakarna från vajern och invänta tills åskan dragit förbi.
"Svarta leden" stängs vid regn och även dagen efter regn!

Bör man ha handskar när man klättrar?
Bara händer är säkrast, trots att man kanske riskerar blåsor.
Om man ändå väljer att ha handskar, så ska de vara tajta och ha bra friktion mot vajern.

Finns det skaderisker vid fall i utrustningen?
Det finns det. Man kan alltid skada sig på klippan och stegpinnar eller av uppbromsningen. Utrustningen är livräddande. Risken för mindre skador är dock uppenbar, varför ingen i onödan bör utsätta sig för ett fall (såsom kanske sker vid friklättring med vajern enbart som säkring).

Hur säkert är det att klättra?
Om man använder utrustningen på föreskrivet sätt, samt dessutom är försiktig, så är det mycket säkert.
En viss skaderisk finns naturligtvis vid ett fall även om man är säkrad.
23 års statistik och över 50.000 klättrare berättar egentligen bara om en allvarlig olycka år 1990. Den berodde på ett användarfel, som inte kan inträffa igen med de nya utrustningarna.

Hur ofta byts utrustningen ut?
Vart 5:e år, eller oftare om slitage eller skador upptäcks.   

Hur kontrolleras säkerheten på lederna?
Med en extern besiktning en gång/år (i maj), samt genom fortlöpande egenkontroll och rapporter från besökare under säsongen.

Vem är ansvarig för säkerheten?
High Coast Center

Hur kom idén till Via Ferrata på Skuleberget?
Idén kommer från de Italienska Dolomiterna (Östalperna), där bröderna Arne och Gunnar Nordin var och klättrade för drygt 20 år sedan. Där finns närmare 1000 st Via Ferrata, av varierande svårigheter och där är
denna typ av klättring en populär fritidsaktivitet.

Hur ser det ut med Via Ferratas i Alperna?
I Alperna finns i dag närmare 1000 st.
De första byggdes i Östalperna redan på 1800-talet.
Via Ferratas finns i dag i alla alpländer.
Den största koncentrationen finns dock i Dolomiterna.
Någon uthyrning av utrustning enligt Skule-modell förekommer, så vitt vi vet, inte.
Däremot är det vanligt med turpaket där ledare, utrustning m.m. ingår.
Ansvaret för säkerheten på dessa Via Ferratas ligger ofta på lokala klätterföreningar.